Exempelkommunen – Engelstad
Engelstad har hanterar sina fastigheter precis som de flesta kommuner i Sverige de senaste 30 åren. Underhållsbudgeten har använts som en regulator för hela kommunens ekonomi vilket gjort att man nu lagt kommunens fastigheter i ett bolag där politiker sitter i en styrelse och försöker hantera de frågor som dyker upp. De flesta politikerna saknar fastighetsekonomisk utbildning. Få har hört talas om AB & ABT är samt tycker att LOU är krångligt. De får sällan några kraftfulla förslag från VD:n eller andra tjänstemän som skulle kunna skapa riktigt moderna och kostnadseffektiva fastigheter.Nu har de tur och har precis anställt en proaktiv fastighetschef. Det första han gör är att gå ut och titta på fastigheterna, han går ner i källaren och tittar på undercentralen och upp på vinden för att se hur ventilationen är arrangerad. De flesta fastigheter ser likadana ut…
De tekniska installationerna är från 70-80talet vilket gör att de är tekniskt uttjänta.
Det finns många mindre renoveringar men sällan har några större helhetsåtgärder gjorts.
Ytterdörrar och fönster behöver bytas och takpappen behöver läggas om.
Enbart några procent av taken har solceller och knappt hälften av belysningen är utbytt till LED.
Samtidigt kan han konstaterar att energinyckeltalet är 175kW/kvm vilket är på svenskt medeltal men 80 KWh/kvm högre är de bästa svenska kommunerna.
Det saknas reinvesteringsmedel och underhållsberget uppgår till 600 mnkr.
Vart ska han börja denna resa?
Steg 1 – inhämta information
Fastighetschefen tittar på de 2 filmerna som finns under seminariumfliken. Därefter läser han en av de rapporter ES Management skrivit åt Länsstyrelsen i Skåne.
Därefter är han redo för nästa steg.
Steg 2 – genomför en förädlingsstudie
Fastighetschefen beställer en Förädlingsstudie av ES management. På så sätt får han snabb och djup information om vilken potential och möjligheter som finns i fastighetsbeståndet. Då Engelstad har ca 300.000 kvm med ett energinyckeltal på 175 kWh/kvm slösas det 40 mnkr per på onödiga energifakturor och 30 mnkr per år på lappa och laga lösningar.
Detta slöseri kan omvandlas till värdeskapande kapitalkostnader vilket ger ett lönsamt investeringsutrymme på ca 1400 mnkr.
Livscykelvinsten är 2300 mnkr över en 30 årig livscykel.
Detta innebär att hyran=skatten kan sänkas redan första året samtidigt som hela fastighetsbeståndet blir moderniserat och inneklimatet blir bättre.
Steg 3 – förankra projektet
Innan upphandlingarna startar behöver finansieringen lösas och politikerna förstå det ekonomiska och juridiska upplägget av projektet samt vilka fördelar ett projekt skapar för lokalsamhället.
Tack vare den goda utbildningen som ES Management förmedlade under förädlingsstudien är det inga problem att få klartecken för nästa steg då projektet är en win-win för alla inblandade.